|
Learning Management Systems in practice on CKK Seminar (in Swedish only) |
|
|
|
Skrivet av Michael Nystås
|
|
2003-10-30 |
Handfasta exempel på hur man kan använda lärplattformar i undervisningen.
Det var inriktningen på Thommy Erikssons öppna seminarium på CKK i går eftermiddag.
Frågorna som Thommy Eriksson ställde under seminariet var bland andra på vilket sätt en lärplattform kan användas för att effektivisera och förbättra kurser, och vilka nya möjligheter en lärplattform ger för lärare och studenter.
Gårdagens seminarium var det avslutande i en serie som fokuserat på lärplattformar under hösten. Bakgrunden är att Chalmers just nu genomför ett projekt vars syfte är att hitta en plattform som kan användas på Chalmers i framtiden.
I projektbeskrivningen förband man sig att arrangera fyra fristående seminarier om olika lärplattformar och användningen av dem. Thommy Eriksson, som till vardags arbetar som interaktionsdesigner på CKK, är en av projektmedlemmarna i den pågående utredningen, som beräknas vara klar under våren.
I den femton personer stora publiken fanns representanter från bland annat Sahlgrenska akademien, IT-universitetet och Chalmers Lindholmen. Thommy Eriksson hade förberett sig väl och kunde visa en rad spännande exempel på direkt tillämpning av lärplattformar.
Han gav en inblick i olika så kallade online communities, där ett av dagens mest kända och mest utbredda är Lunarstorm.
- Jag har försökt att ta reda på om Lunarstorm också används som projektrum, men man fokuserar mest på underhållning och har en enorm genomslagskraft på ungdomar, berättade Thommy Eriksson.
Yahoo!Groups var ett annat sådant exempel med mer seriös inriktning:
- Yahoo!Groups är bra. Det är ett snabbt verktyg för att öppna nya mejlinglistor och den vägen starta en community.
Thommy Eriksson talade mycket om design, innehåll och funktion och menade att det är dessa tre komponenter som avgör om en plattform är användbar.
- Flera av de exempel jag visar är dåliga ur en synvinkel: design. Yahoo!Groups är rent ut sagt ful, men har ett intressant innehåll och intressanta funktioner.
På samma sätt hävdade Thommy Eriksson att den norskutvecklade lärplattformen Fronter, som används på IT-universitetet, har bra funktioner men dålig design.
- Det är alltid någon av de tre delarna som inte är bra. Och alla system har svaga punkter - det gäller alla vi tittat närmare på i lärplattformsprojektet.
- Jag uppfattar lärplattformar som ett effektivt sätt att vara med studenter utan att vara där rent fysiskt, sa Thommy Eriksson.
Han talade också en del om svårigheterna med att hitta en lämplig plattform för Chalmers, och pekade på två möjligheter:
- Man kan antingen köpa in ett komplett system eller köpa in komponenter som läggs ihop till en fungerande helhet. Man kan välja ett ”nyckelfärdigt” system där det mesta man vill ha finns. Sen kan man byta ut komponenter och komplettera med fristående verktyg för till exempel videokonferens eller en egen chattfunktion.
- Jag tror att man måste försöka hitta det system som löser så många problem som möjligt och sen komplettera det, sa Thommy Eriksson.
Flera av seminariets exempel var hämtade från befintliga kurser och projekt som Thommy Eriksson är eller har varit inblandad i under åren. Det var intressant att se vilka enorma mängder kunskap som ligger samlad i dessa projekt, varav flera numera är avslutade.
Som kursen ”Planering och design av webbsidor”, som byggde på en egenutvecklad plattform bland annat bestående av en handbok i webbdesign.
- I dag hade man nog inte gjort en egen bok på det sättet, när det finns böcker att köpa, kommenterade Thommy Eriksson självkritiskt.
Han har även utvecklat en grafiskt mycket tilltalande community-webbplats för en orienteringskurs i astronomi på F-sektionen, och en komplett kurshemsida till utbildningen IKT och lärande vid IT-universitetet. På den sistnämnda fanns möjlighet för besökarna att i efterhand se föreläsningar och seminarier.
Ett par mer aktuella exempel hämtades från magisterprogrammet Entertainment Design and Technology (EDT), som CKK erbjuder i samarbete med just IT-universitetet. Thommy Eriksson ansvarar för delkursen Digital Movie Making inom EDT-programmet och visade hur man framgångsrikt kan använda chattar i undervisningen.
Under delkursen arrangeras en serie chattar, i våras med ett antal internationella filmskapare, och Thommy Erikssons utvärdering visade att studenterna föredrog chatt framför exempelvis telefonkonferens eller videokonferens.
- Det är enklare att ställa frågor om man skriver ner dom i en ganska kort textrad. |
|
Research Students from Technology and Society interviewed course participants (Swedish only) |
|
|
|
Skrivet av Michael Nystås
|
|
2003-10-28 |
De senaste veckorna har CKK vid ett flertal tillfällen gästats av Ann-Sofie Axelsson och Maria Spante (bilden), doktorander på institutionen för teknik och samhälle.
De har genomfört en serie intervjuer med doktorander som just nu läser kursen Pedagogik för doktorander på CKK.
- Vår roll i doktorandkursen var att erbjuda group-learning i tekniska system, men målet är att det ska komma Chalmers som helhet till gagn ur ett brett pedagogiskt perspektiv, förklarar Maria Spante.
I dag genomfördes de sista intervjuerna i särskilda fokusgrupper. Men Maria Spantes och Ann-Sofie Axelssons arbete inleddes redan för två veckor sedan med att doktoranderna fick samarbeta kring en uppgift, och sedan intervjuades om vad de gjort utifrån samarbete, teknik, lärande och kommunikation.
En modell av en isärtagen Rubiks kub hade byggts upp i Chalmers VR-Cube i A-husets källare. Uppgiften var att foga samman bitarna igen. För att klara uppgiften placerades en doktorand inne i VR-Cuben och en i CKK:s lokaler på plan 4. Genom nära samarbete från båda parter löstes sedan problemet.
Det var CKK:s Michael Christie, som, i samråd med Spantes och Axelssons handledare, professor Ralph Schroeder, bjöd in dem att genomföra projektet. Intervjuerna kommer nu att analyseras och användas i ett av Christies pågående C-SELT-projekt, Engendering good learning in group work.
- Resultaten kommer inte att ingå i våra avhandlingar, men det här är inget sidospår utan knyter an till det vi gör båda två, berättar Ann-Sofie Axelsson.
I planerna ingår också att skriva ett antal vetenskapliga artiklar om de senaste veckornas arbete. Eventuellt blir det en uppföljning med de nya deltagarna i doktorandkursen i mars 2004.
Maria Spante har sen tidigare viss erfarenhet av fokusgruppintervjuer, men för Ann-Sofie Axelsson var det något nytt.
- Det har varit väldigt kul och lärorikt, säger de.
Maria Spante och Ann-Sofie Axelsson arbetar parallellt med varsin avhandling. I sin forskning studerar de social interaktion i virtuella miljöer:
- Vi tittar på varför kommunikation i virtuella miljöer ser ut som den gör, vilka tekniska och sociala förutsättningar den har, och hur man kan göra den till en bra mötesplats, en arbetsplats där man möts och kommunicerar, berättar Ann-Sofie Axelsson.
Maria Spante fyller i:
- Vi vill försöka utveckla en teknik som inte hindrar utan stödjer möten mellan människor som befinner sig på olika platser, säger hon. |
|
Läs mer...
|
|
MOBILA TJÄNSTER |
|
|
|
Skrivet av System
|
|
2003-10-27 |
|
Den 4 november presenterar tre forskningsledare visioner och aktuella projekt på IT-universitetet. |
|
Läs mer...
|
|
Systems Thinking and Modelling |
|
|
|
Skrivet av System
|
|
2003-10-23 |
|
Den 5 november hålls ett seminarium på IT-universitetet om Systems Thinking and Business Modelling. |
|
Läs mer...
|
|
Hypertexts, high-tech road-workers and - Taube the rapper (Swedish only) |
|
|
|
Skrivet av Michael Nystås
|
|
2003-10-23 |
Tiden, rummet, människans villkor och - en rappande Evert Taube.
Sergei Muchins (bilden) välbesökta seminarium på CKK i går eftermiddag tog oväntade vändningar, och blev som ett femdelat smörgåsbord där föreläsarens nyfikenhet fick styra.
Och en vägarbetare spelade en viktig roll.
- Han har stålhättade skor, läderförstärkta handskar, tång och mobiltelefon - en situation som är enormt high-tech ur ett utvecklingsperspektiv, menade Sergei Muchin.
Han introducerade själv sitt föredrag som en exposé genom fem huvudpunkter - lärande, media, visualisering, modalitet, kommunikation och narrativa strukturer/funktioner. Sergei Muchin är doktorand i digital gestaltning, lärare och programansvarig för EDT-programmet som CKK erbjuder tillsammans med IT-universitetet på Lindholmen. Han har också en mångårig bakgrund som musiker och tv-producent.
- Jag är autodidakt, och det gör att man skaffar sig personliga strategier kring lärandet. Det är vanligt att musiker skolar sig på "gatans universitet", sitter på jazzklubbar och lyssnar på andra, och försöker lista ut vad det är andra sysslar med.
I tio år var Sergei Muchin anställd vid Sveriges Television, och arbetade med i stort sett alla tunga namn inom nöjes-tv i Göteborg på den tiden - Ingvar Oldsberg, Erik Blix och Siewert Öholm, för att nämna ett fåtal.
- Situationen på tv är nu sån att kvalitet inte alltid avgörs av samma kriterier som man vanligen brukar, utan man tycker att kvalitet är när det är höga tittarsiffror, sa Sergei Muchin.
1997 lämnade han tv för Chalmers och jobbade aktivt med uppbyggnaden av Chalmers Medialab, som den 1 april 2002 slogs samman med Centrum för pedagogisk utveckling till den nya enheten Centrum för kunskapsbildning och kommunikation, CKK.
- På Chalmers Medialab blev jag mer och mer intresserad av det pedagogiska perspektivet, och hur man kan använda digitala media i en kommunikativ akt som har nån form av syfte att skapa en situation där lärande står i fokus.
Seminariedeltagarna fick se en handfull exempel på digitala applikationer som används på Chalmers, bland annat ett program som används för att konstruera broar.
Ett annat exempel visade ett program som används för att lära sig bygga datorer.
Flera av exemplen härrörde från Chalmers-projektet MDT, Multimedia Development Team, som pågick 1999-2001 och syftade till att stödja lärande på Chalmers genom att "bredda utvecklingsmöjligheter i förståelsen och användandet av digitala media".
Sergei Muchin var projektledare för MDT-projektet, där även CKK-medarbetarna Magnus Axelsson och Thommy Eriksson var inblandade.
Muchin och deltagarna funderade tillsammans över vad media är. De var överens om att det är något som överför information mellan en eller flera sändare och mottagare:
- Det är inte nödvändigtvis relaterat till text, journalistik, författeri, film och så vidare, utan till exempel lampan är ett medium för att förlänga dagsljuset. Man kan säga att media är kanaler för kommunikation, sa Sergei Muchin.
Sen visade han en film på en vägarbetare i färd med att skotta grus och frakta i en skottkärra, och menade att scenen utgjorde ännu ett exempel på media.
- Skottkärran är ett kraftfullt verktyg för utvecklingen av vår kultur. På toppen är det nån som kommer på att man kan sätta hjul på den. På toppen av allt har han stålhättade skor, läderförstärkta handskar, tång och mobiltelefon. Hela den här situationen är enormt high-tech ur ett utvecklingsperspektiv. Så det är en oerhört komplex sammansättning av olika media om man ska hålla sig till definitionen - och det tycker jag vi ska göra. Det är då det blir intressant, det är då man blir vaken inför vad ett klassrum är. Vi har också färger, hjälpmedel, grejer som gör att vi kan sudda, overhead som producerar ljus, teknologi för att få det mörkt snabbt och ljust snabbt.
- Om man går runt i tillvaron och tittar så, då blir det jäkligt kul att leva.
Ordet modalitet var centralt under seminariet. Modalitet är i grunden ett grammatiskt begrepp, man talar bland annat om modala hjälpverb. Men det kan också användas som ett perspektiv på hur världen är i en speciell modalitet:
- Om jag blundar finns rummet kvar, men det gestaltar sig annorlunda för mig - jag hör ljud, känner dofter. Det är den icke-seendes modalitet. Det är en del av tillvaron, men det säger inget om hur hela tillvaron är, för det vet vi ingenting om, vi vet egentligen bara hur det är utifrån perspektivet att vara människa - och inte ens det är okomplicerat eftersom vi har olika åsikter om tillvaron.
Muchin lyfte fram språkprofessorn Gunther Kress, numera verksam vid universitetet i London, och rekommenderade hans bok "Multimodal teaching and learning".
- Kress använder begreppet "klassrummets retorik", och hävdar att det naturvetenskapliga klassrummet är en multimodal miljö. Han säger att man många gånger tror att det är en abstrakt miljö, men hans studier visar att det är tvärtom. Humanioraklassrummet är passivt - i naturvetenskapsklassrummet jobbar man med modeller, med experiment och sakta men säkert blir klassrummet en lärandemiljö där dess konfigurering blir en del av den pedagogiska aktiviteten, förklarade Muchin.
Ett direkt resultat av det tänkandet kunde man se i CKK:s seminarierum i går, även om man kanske inte tänkte på det under tiden. Men Sergei Muchin förklarade efteråt att han mycket medvetet tänkt ut hur borden och stolarna skulle vara placerade och justerat lamporna i taket så att de framhävde hästskoformen.
Till och med färgerna och formerna i den ambitiösa powerpointpresentationen var anpassade till rummet och varandra för att allt skulle samspela på bästa sätt.
- Man kan understryka vikten av hur man placerar sig, vem som säger vad och i vilken ordning man plockar isär ett problem. Det är lika viktigt i skolning i akademisk miljö.
Seminariet innehöll flera oväntade inslag. Förutom filmen om vägarbetaren visade Muchin några olika sätt att beskriva tid. Några olika konstnärer hade skilda infallsvinklar - som Elizabet Christianssons konstverk "8x8 timmar". På en bild visades åtta tygbitar i olika form och storlek, som alla tagit åtta timmar att väva.
Tänkvärt.
Ett avsnitt handlade om berättarstrukturer i film, och Sergei Muchin drog paralleller från filmens ofta linjära handling till digitala applikationer.
- En svårighet med digitala applikationer är att man inte har samma linjära berättarstruktur. Det är inte säkert vad som är början och vad som är slutet. Men lärande är inte heller alltid en linjär situation, den är inte sån att varje gång man framlägger något så kommer folk att förstå det.
Ytterligare ett spännande inslag var redovisningen av den brittiske science fiction-författaren Geoff Rymans hypertextroman "253 or Tube Theatre", som kan läsas på http://www.ryman-novel.com. Boken utspelas i Londons tunnelbana under en dag, den 11 januari 1995. Var och en av de 252 passagerarna och chauffören - 253 personer - beskrivs till sitt yttre, sitt inre, sina handlingar och tankar. Varje beskrivning upptar dessutom 253 ord, en metod författaren använder för att ytterligare förstärka siffrans betydelse.
Sergei Muchin berättade också om ett mediepedagogiskt projekt som utförts i grundskolan i Kungsbacka kommun, "Scener från ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete - Kungsbacka 2001-2003". Projektet har genomförts av Kungsbackas mediepedagoger Lotta Lundberg och Pia-Mari Räihä, och syftar bland annat till att öka barns och ungdomars förståelse för hur människor påverkas av film och media.
- De har utbildat 200 grundskollärare som nu utbildar elever från första till nionde klass, de sysslar med film, berättande i multimediaformat och it-baserat berättande. De studenterna knackar på Chalmers dörr om fem år. Därför är det farligt om vi om fem år fortfarande diskuterar om vi ska ha hjälpmedel och nätverk i föreläsningssalarna eller inte, menar Sergei Muchin.
Projektrapporten ges i höst ut i bokform, men kan också laddas hem i pdf-format på adressen http://www.kungsbacka.se/index.asp?Id=689.
Men hur var det med den rappande Evert Taube? Jo, hans visa "Muren och böckerna" fick tjäna som exempel på berättarteknikens betydelse för att budskapet ska nå fram.
- Det är den första svenska rapen, hävdade Muchin, som först visade Taubes text helt utan mellanslag, och sedan spelade upp sångarens egen inspelning. |
|
MORGONDAGENS TELEMATIK |
|
|
|
Skrivet av System
|
|
2003-10-20 |
|
Välkommen att ta del av demonstrationer av telematikapplikationer, intressanta talare och mingel på IT-universitetet. |
|
Läs mer...
|
|
CKK’s Christine Räisänen speaker on strategy day (Swedish only) |
|
|
|
Skrivet av Michael Nystås
|
|
2003-10-17 |
CKK:s Christine Räisänen (arkivbild) är en av talarna på Centrum för management i byggsektorn (CMB) och Chalmers årliga strategidag nu på måndag. Titeln på hennes föredrag är "Effektiv kommunikation och dess inverkan på genomförandet av strategier".
Förutom Christine Räisänen kommer Sofie Persson, Banverket, och V-sektionens nytillträdde dekanus Carl-Eric Hagentoft att tala. Hagentoft, aktuell med boken "Vandrande fukt, strålande värme. Så fungerar hus" (Studentlitteratur), kommer att ge sin syn på V-sektionens framtid.
CMB är ett samarbete mellan Chalmers och ett 30-tal byggföretag. Genom bland annat seminarier, forskning och utbildning verkar CMB för ökad kompetens inom strategi och ledarskap, och ett ökat samarbete mellan företagen och mellan företagen och Chalmers.
På Chalmers finns möjlighet att läsa MB-programmet, som förbereder studenterna för ledande positioner och projektledande befattningar. MB, management i byggsektorn, är ett direkt resultat av CMB:s verksamhet.
På strategidagen den 20 oktober kommer de nuvarande studenterna att presentera sina pågående projektarbeten för företrädare från bland annat Chalmersfastigheter och Liljewalls arkitekter. |
|
Läs mer...
|
|
The CKK head lectured yesterday - and told audience about his upcoming book (Swedish only) |
|
|
|
Skrivet av Michael Nystås
|
|
2003-10-16 |
Vad är gestaltning?
CKK:s föreståndare Sven Andersson (bilden) närmade sig frågan under ett internseminarium i går eftermiddag.
Det handlade mycket om mänsklig kommunikation, språkets möjligheter och om dialogens villkor i mötet med andra.
- Frågan drar med sig frågor om mänsklig språklighet, mänsklig kommunikation och mänskliga villkor. Det är en väsentlig lärdom av det hela, sa Sven Andersson.
Gårdagens föreläsning var också ett tillfälle att testa en del av de teorier Sven Andersson arbetar med i en kommande bok med titeln "Vad är gestaltning?". Boken ska bestå av tre delar - teoretiska grundvalar, de praktiska följderna av gestaltningsbegreppet och begreppet som fundament för den konstnärliga forskningen.
- De praktiska följderna handlar bland annat om förmågan att kommunicera och reflektera, sa Sven Andersson.
Under internseminariet låg fokus på bokens första, teoretiska avsnitt. Sven Andersson delade in gestaltningsbegreppet i tre delar, och började med att tala om begreppets grundförutsättningar.
- Begreppet gestalt handlar om människans sökande efter mönster och ordning, sa Sven Andersson, och exemplifierade detta med bilden av ett barn som kompletterar en halvfärdig teckning av en cirkel.
Nästa steg i gestaltningen är själva processen. Här talade Sven Andersson om medveten och omedveten gestaltning. Den medvetna gestaltningen innebär en förståelse för hur andra ska kunna uppleva logik i det som sägs. Det är därför viktigt att reflektera över vem som lyssnar och i vilket sammanhang man ska tala.
- Den omedvetna gestaltningen uppstår när vi inte behöver grubbla över vad det är vi ser. När vi ser oss om ser vi inte ljusfläckar eller färgfläckar, utan saker, människor och processer. Våra egna tankar är preformerade på samma sätt som vår sinnliga varseblivning av världen - vi ser att det är ett bord, vi upplever färdigformulerade tankar.
Här nämnde Sven Andersson den egna kontexten, förståelsehorisonten, som ett centralt begrepp.
Det tredje steget är själva mötet mellan två människor:
- Har vi någon gemensam grund i en diskussion? Det är svårt att kommunicera utan att dela några grundläggande idéer - språket räcker inte till för att berätta allt.
Sven Andersson lyfte fram den gemensamma grunden eller kontexten som en grundfaktor i alla mänskliga möten.
- Utan en gemensam grund blir det inget möte. Olika kulturell bakgrund där båda är intresserade kan skapa en grund som leder till förståelse, men många gånger lägger andra faktorer hinder i vägen, sa Sven Andersson.
Han poängterade att den gemensamma grunden kan se väldigt olika ut. Två intressanta begrepp som användes är strategisk kommunikation och äkta kommunikation. Den strategiska kommunikationen bygger på att man på förhand tänkt ut vad man ska säga för att övertyga människor i en viss fråga.
- Man struntar i vad folk tycker, bara de gör som man vill. En betydande del av den mänskliga kommunikationen följer den strategiska vägen.
Motpolen är då äkta kommunikation, när människor möts i en situation där de är genuint intresserade av vad den andre har att säga, eller där åtminstone den ena parten är det.
- Tecken på genuint intresse är en person som ofta säger "oj", "jätteintressant", "det hade jag inte tänkt på" och "jag hade visst helt fel", sa Sven Andersson och betonade att de två kommunikationsformerna är förhållningssätt.
- Det är inga svart-vita begrepp, men det är viktiga poler att ha i bakhuvudet. |
|
Många besökare på IT-universitetets kväll |
|
|
|
Skrivet av System
|
|
2003-10-13 |
|
Den 9 oktober höll vi öppet hus och besökare bjöds på föreläsnigar och studentutställning. |
|
Läs mer...
|
|
Seminar on LMS Project at LTU October 17 (Swedish only) |
|
|
|
Skrivet av Elisabeth Saalman
|
|
2003-10-10 |
Lärplattform igång vid Luleå Tekniska Universitet vid årsskiftet!
Seminarium 17 oktober 2003 kl 14.00-16.00.
Lokal: Ascom på plan 2 i Kårhuset, Chalmers.
Projektledare Katrin Holmgren från Luleå Tekniska Universitet ger en presentation av deras LMS-projekt som resulterat i valet av lärplattformen Fronter.
Kom och ta del av erfarenheter från projektets olika faser och hur Luleå nu börjar använda lärplattformen i sina kurser.
Välkomna!
Henrik Ahlberg
Projektledare LMS-projektet
Vi ber dig anmäla ditt deltagande till Elisabeth Saalman,
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
|
|
Läs mer...
|
|
MIG FrukostKlubb på IT-universitetet |
|
|
|
Skrivet av System
|
|
2003-10-08 |
|
Vi gästas av Marknadsföreningen i Göteborg som håller orientalisk frukost. |
|
Läs mer...
|
|
Course start for CKK’s popular doctoral course "Becoming a University Teacher" |
|
|
|
Skrivet av Michael Christie
|
|
2003-10-07 |
The autumn course 'Becoming a University Teacher' began on tuesday 30 September.
The course was once again fully booked and 20 doctoral students from a wide variety of sections began the five day course.
Although this course is no longer a compulsory option for postgraduate students it remains a popular choice, which is a great compliment to Chalmers doctoral students and the seriousness with which they take their teaching responsibilities.
Twenty students is an optimal number but it is possible to take up to thirty at a time if student circumstances demand it (for example making up elective points before a thesis defence). The gender balance is about 25% female which is fairly consistent with other years. At CKK Swedish and international students now take the same course, with lectures in English and discussions and assignments in both English and Swedish.
Students who are non Swedish speaking make up 20% of the participants. Dr Michael Christie who takes the course is a native English speaker originally from Australia but has been at Chalmers now for four years. Participants are very positive to the combined course which gives them the opportunity to meet international students and practice English presentations.
The picture shows Nils Anders Danielsson, Michael Christie, Tobias Gedell and Charlotte Claesson discussing during a coffeebreak yesterday.
Text: Michael Christie
Photo: Michael Nystås |
|
EU Project on digital teaching media attended CKK Seminar (Swedish only) |
|
|
|
Skrivet av Michael Nystås
|
|
2003-10-03 |
Seminariet om lärplattformar, learning management systems, i onsdags lockade två långväga gäster från Jämtland.
Reino Jillker och Torbjörn Kroik jobbar med ett EU-finansierat interregprojekt i Östersund och Röros i Norge.
Projektet går ut på att utreda hur det sydsamiska området i Sverige och Norge kan få tillgång till digitala läromedel.
- Vi försöker lösa en annan problematik än Chalmers och är mer inriktade på språkundervisning. Vår uppgift är att välja ut några plattformar som fungerar för våra behov, förklarar Reino Jillker under en kort pratstund efteråt.
Han framhåller hur viktigt det är att knyta kontakter. Reino Jillker och Torbjörn Kroik reser just nu runt i Sverige för att studera lärplattformar och träffa företrädare för de olika systemen.
- Vi vill skapa virtuella klassrum där man kan hitta exempelvis bibliotek och läromedel och där man kan kommunicera. Sitter det nån i Tärnaby som gjort ett eget läromedel, är det synd om inte nån annan 50 mil bort kan få ta del av samma. Det samiska språket går ju rakt över gränsen, säger Reino Jillker.
Bakom projektet står Wargentinskolan i Östersund och Röros Videregående skole i Röros i Norge. Det inleddes den 1 augusti i år och ska vara avslutat den 31 december.
Projektets än så länge innehållsfattiga webbplats www.samiska.se kommer allt eftersom att fyllas med information. |
|
Läs mer...
|
|
IT-universitetet på besök hos Ericsson Lindholmen |
|
|
|
Skrivet av System
|
|
2003-10-03 |
|
Åke Johansson bekräftade bilden av en telekom-industri som är inne i kraftig omstöpnings-process. |
|
Läs mer...
|
|
Learning Management Systems hot issue within Chalmers: CKK Seminar straightened things out (Swedish |
|
|
|
Skrivet av Michael Nystås
|
|
2003-10-01 |
14 personer kom för att lyssna när CKK:s interaktionsdesigner Thommy Eriksson (bilden) föreläste om lärplattformar på onsdagen.
Det blev ett informativt seminarium där åhörarna ställde många intresserade frågor och visade att ämnet är brännande aktuellt på Chalmers.
- Boken har nog världens bästa gränssnitt. Alla digitala applikationer bör eftersträva samma transparens, sa Thommy Eriksson.
Chalmers står inför ett vägval när det gäller Learning Management Systems (LMS). En pågående utredning arbetar med att undersöka vilket LMS av det hundratal system som i dag finns på marknaden som Chalmers ska köpa. Under tiden finns Blackboard, en stor amerikansk aktör, som en tillfällig lösning fram till och med vårterminen 2004.
På onsdagens seminarium utredde Thommy Eriksson - själv en medlem i nämnda projekt - de olika begrepp som omger lärplattformarna. Just lärplattform är ett ord som LMS-projektet kommit att anamma allt mer.
- Själv tycker jag att utbildningsportal är en ganska bra benämning, sa Thommy Eriksson på seminariet.
När det gäller lärplattformar finns det två grundläggande förkortningar: LMS och VLE. LMS står för learning management system och VLE för virtual learning environment. De har mycket gemensamt, och Thommy Eriksson menade att de i mångt och mycket överlappar varandra.
- Ett LMS fokuserar mer på kursadministrationen, medan ett VLE har fokus på lärmiljön. LMS kan ses som en delmängd av ett VLE, sa han.
Åhörarna fick också bekanta sig med begrepp som community och CMC.
Det finns flera anledningar till varför Chalmers bör ha en lärplattform. Thommy Eriksson nämnde bland annat distribution av material och styrning av tid - alltså att man kan bestämma att materialet bara ska finnas tillgängligt under en viss period, för att på så sätt kunna styra studenternas inlämningstider.
Ett av de viktigaste skälen är att en lärplattform anses vara identitetsskapande, både för högskolan och för den enskilda kursen. En lärplattform skapar en profil och en image åt lärosätet.
- Chalmers profil just nu är att vi inte har något sådant system. Det kan tolkas som att vi ligger efter, men det beror på att vi helt enkelt inte kommit dithän än.
- Det måste finnas andra skäl än rent besparingsmässiga att ha ett LMS, menade Thommy Eriksson.
Att starta en utbildningsportal kräver ett noggrant förberedelsearbete. Bland de faktorer som måste få spela en central roll finns utbildningens utformning, vilken pedagogik som ska tillämpas, vilken typ av kommunikation som ska användas och om den nya tekniken ska komplettera eller revolutionera nuvarande undervisningsmetoder.
Men av minst lika avgörande vikt är att säkerställa en finansiering som möjliggör drift och teknisk support av utbildningsportalen.
- En budget behövs för implementering och support. Det är inte bara att köpa in ett system och trycka på knappen - det krävs löpande teknisk support och löpande pedagogisk utveckling, sa Thommy Eriksson.
Han tror dock inte att de farhågorna ska infrias på Chalmers.
- Det verkar nu finnas en medvetenhet om att det behövs 1-2 heltidstjänster för support när Chalmers har köpt ett system.
Senare delen av seminariet var en kort demonstration av lärplattformarna Blackboard och norska Fronter. Thommy Eriksson visade bland annat hur man ganska lätt lägger till en chattfunktion och ett enkelt kunskapstest i Blackboard.
Men han drog sig inte heller för att kritisera de olika systemen.
- Kalendern i Blackboard är dålig - och det är väldigt mycket klickande på ok-knappen, vilket gör det lite ineffektivt.
- I Fronter är det ganska många menyer att hålla reda på. Det är kanske inte så lyckat.
Thommy Eriksson framhöll under seminariet boken som världens bästa användargränssnitt:
- När man läser en bra bok så glömmer man gränssnittet - man tänker inte på radavstånd eller marginaler eller på att vända blad. Boken blir transparent. Den transparensen bör alla digitala applikationer eftersträva, sa han. |
|
Nyheter