Platser kvar på Lärande, kommunikation och IT

Vi vill samla gamla och nya studenter samt lärare och annan personal för att mingla tillsammans. Det blir en del av introduktionen för de nya studenterna och för alla "gamla" ett avstamp på ny termin då ni har tillfälle att träffa era klasskamrater, studenter på andra program och lära känna nya studenter.

Ämnen som säkerhet och trygghet kommer att behandlas i seminarier som utforskar deras betydelse för designen runt omkring oss. Läs mer »

I CKK:s seminarierum samlades på tisdagen en skara prefekter och viceprefekter från drygt hälften av Chalmers nya storinstitutioner: Lennart Vamling, kemi- och bioteknik, Per Lövsund, maskinteknik, Ana Bove, datavetenskap, Christer Carlsson, datavetenskap, Magnus Thomasson, radio- och rymdvetenskap, Per Lundgren, mikroteknologi och nanovetenskap, Björn Engström, bygg- och miljöteknik, Lars Lindkvist, produkt- och produktionsutveckling, Sven Järner, matematiska vetenskaper, Bo Johansson, matematiska vetenskaper, samt Claes Niklasson, kemi- och bioteknik.
Bakgrunden till mötet var ett behov som identifierats av styrgruppen för Chalmers pågående satsning på grundutbildningen, C-SELT: beställare och leverantörer bör formulera sina intressen för den pedagogiska utvecklingen på Chalmers.
- Hur kan vi hantera den strategiska pedagogiska utvecklingen i Chalmers nya organisation? Det måste vara nåt som Chalmers håller i sin hand kontinuerligt. Det har blivit tydligt att det inte kan vara ett tidsavgränsat projekt, sa Marie Arehag.
Med på mötet var även CKK:s Elisabeth Saalman, som presenterade sin rapport från en samtalsrunda med Chalmers prefekter hösten 2004. Hon betonade att det är frågor som inte löser sig över en natt.
- Men det här mötet är ett steg på vägen, sa hon.

Nya krav
Marie Arehag gav en kort historisk bakgrund till Chalmers arbete med strategisk pedagogisk utveckling och varför det blir allt viktigare.
- Utvecklingen från elituniversitet till massuniversitet ställer nya krav på oss. Studentkullarna blir också allt mer diversifierade, vilket gör att vi inte kan ta nånting för givet längre. Den ökade internationaliseringen är en annan aspekt, sa hon.
Chalmers svar på att möta de ökade kraven har de senaste åren varit stiftelsesatsningen C-SELT, Chalmers strategic effort on learning and teaching, som startade 2001 med ett löfte om stöd på tio miljoner kronor årligen i fem år. Under åren har dock dessa löften reviderats betydligt och fortsättningen efter 2005 ser i dagsläget osäker ut.

Generella kompetenser
I år satsar C-SELT bland annat på att stödja insatser för att integrera generella kompetenser i Chalmers utbildningsprogram och för att utveckla metodik för undervisning på engelska. Man delade också ut resebidrag till lärares pedagogiska resor i en särskild ansökningsomgång under våren och arrangerar en andra Pedagogical Poster Day den 2 december 2005.
Det pågår också diskussioner om den pedagogik som sker utanför klassrummet:
- Vad gör vi om vi får negativa kursutväderingar. Hur tar ni itu med det som studenterna identifierar som problemkurser? frågade Marie Arehag.
Inom C-SELT pågår också ett projekt om constructive alignment, som handlar om att examinera det som studenterna förväntas ha lärt sig under kursen.
- Det finns metodik för det, sa Marie Arehag och berättade också kort om C-SELT:s genus- och mångfaldsseminarier och Flexible Learning Network.

Positiva möten med prefekter
Elisabeth Saalman presenterade sin rapport från den samtalsrunda med Chalmers prefekter hon, delvis tillsammans med CKK:s föreståndare Sven Andersson, genomförde under hösten 2004.
Redan hösten 2003 fick CKK i uppdrag av C-SELT:s styrgrupp att starta ett pedagogiskt nätverk eller forum på Chalmers. Arbetet med det pågår fortfarande och samtalsrundan i höstas var ett led i det.
Totalt genomfördes 14 intervjuer.
- Det var väldigt positiva möten om hur man ville jobba med pedagogiska utvecklingsfrågor, sa Elisabeth Saalman.
En gemensam synpunkt som framkom var att man allmänt led av tidsbrist på institutionerna.
- Det är förstås ett problem, men det borde kunna lösas om viljan finns.
Intervjuerna visade också att de flesta är positiva till bildandet av ett pedagogiskt nätverk, men det rådde delade meningar om hur det konkret skulle vara uppbyggt.
Ett förslag som diskuterades under samtalen var att tillämpa roterande huvudmannaskap och ha särskilda institutionsvärdar, lärare som speciellt ansvarar för att uppmärksamma de pedagogiska frågorna.
- Många ville också att CKK kommer ut till institutionerna och diskuterar aktuella frågor, kanske i seminarieform. Det finns ett behov av pedagogisk utveckling på Chalmers, inte minst i samband med Bolognaomvandlingen, sa Elisabeth Saalman.

Brist på tid och resurser
Många av deltagarna i tisdagens möte på CKK vittnade också om brist på tid och resurser för att på ett meningsfullt sätt kunna ta tag i de pedagogiska grundfrågorna.
- Lärare jobbar redan i dag 10-20 timmar övertid varje vecka. Även om man är väldigt engagerad är det familjetid man tar av, ingenting annat, sa en av de närvarande prefekterna.
Flera nickade instämmande.
Någon såg en utvidgad roll för de befintliga programråden:
- Vi har i för liten utsträckning fokuserat på programplaner, mål för program och kursplaner.
Ett förslag som framkom var att skapa en arena för kursleverantörerna att ses och diskutera gemensamma frågor över institutionsgränserna.

Bildtext: Per Lundgren, mikroteknologi och nanovetenskap, diskuterade pedagogik med Lars Lindkvist, produkt- och produktionsutveckling, vid ett möte för prefekter och viceprefekter på CKK på tisdagen.

Text och bild: Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , CKK

I sin introduktion talade CKK:s föreståndare Sven Andersson också om förhållandet mellan humaniora och naturvetenskap:
- Det är lika svårt för en humanist att förstå varför lampan lyser som det är för en naturvetare att förstå sitt eget ämne ur en humanistisk synvinkel, sa han.
Han fortsatte:
- Ämnesområdena behöver arbeta för att hålla gränserna klara. CKK har haft glädjen att ha ett sådant uppdrag och bistå med kunskap om generella kompetenser inom till exempel pedagogik, filosofi och språk.

Utvecklad och förfinad metod
Bo Göranzon hade bjudits in till CKK för att tala om sitt arbete med att utveckla den så kallade dialogseminariemetodiken, som beskrivs närmare i artikeln "KTH-professorn Bo Göranzon gästar CKK:s seminarieserie" (CKK:s nyheter, 2005-05-27). Där finns också några länkar för vidare fördjupning.
Metodiken är inte ny, men har utvecklats, förfinats och hittat sin form under en flerårig process. Bo Göranzon gav en historisk bakgrund och berättade att det så kallade Dialogseminariet startades i samarbete med Dramaten i Stockholm redan 1985. I dag är Bo Göranzon professor i yrkeskunnande och teknologi vid KTH och leder en forskarutbildning på området.
- Det är ett forskarutbildningsämne, men ingår också i grundutbildningen på KTH, sa Bo Göranzon.
Under seminariet på CKK utvecklade Göranzon hur han under åren tillämpat metodiken för dialogseminarier, och han beskrev flera framgångsrika seminarier.

Bort från människans beteende
- Dialogseminariemetodiken står för att vi ville komma bort från människans beteende. Vår utgångspunkt var Descartes fråga om skillnaden mellan djuret, människan och maskinerna. Vi läste grundtexter av Galilei och Leibniz och upprättade förbindelser med de här kollegerna, som det var i många fall - några av dom var matematiker, förklarade han.
De senaste åren har Göranzons studentgrupp ägnat sig åt Darwin, och systematiskt betat av hans texter. I höst väntar en seminarieavslutning. Över sommaren kommer deltagarna att bland annat skriftligt summera sina iakttagelser. De ska också koppla Darwin till den amerikanske nobelpristagaren i medicin, Gerald Edelman, som av många kallats för "den nye Darwin".
- Det finns en poäng med att ta upp de båda.
När gruppen återsamlas efter sommaren äger det som är själva kärnan i metodiken kring dialogseminarierna rum: gruppen samlas och läser sina texter högt inför varandra. En deltagare har som särskild uppgift att lyssna och föra protokoll över vad som sägs och hur diskussionen går. Resultatet ska bli en skriven journal som kan delas ut.
- Det är en förutsättning med den struktur vi har med deltagare spridda över hela landet som träffas var tredje vecka.

Alla texter passar inte
Bo Göranzon förklarade att många texter kan utgöra grunden för ett dialogseminarium.
- Jag kan välja ett avsnitt ur Harry Martinsons "Vägen till Klockrike" och be åtta personer skriva en text om det, som de sen får läsa upp. Nån sitter och lyssnar och skriver en journal som analyseras - var bränner det till? Var ska vi sätta ner foten?
Däremot är det inte alla texter som fungerar:
- Den ska helst påminna om nånting man upplevt eller läst som idé. Det får inte vara en stum eller död text.
- Inslaget av empiri är avgörande för metodens trovärdighet på en teknisk högskola, slog Bo Göranzon fast.

Skrev pjäs
Han tipsade också om en lång rad texter och bakgrundsartiklar som tillkommit genom de 20 år som passerat sedan 1985. 1988 hölls en konferens på temat kultur, språk och artificiell intelligens, ett område som är ännu hetare i dag. 1992 skrev Bo Göranzon och Anders Karlqvist den internationellt uppmärksammade pjäsen "Beyond all certainty", som var ett första försök att skapa en filosofisk dialog. Pjäsen handlade om Ludwig Wittgenstein och Alan Turing med Bertrand Russell och Winston Churchill som berättare. Urpremiären ägde rum på Dramaten den 16 februari 1992. I rollerna fanns bland andra Johan Rabaeus och Marie Göranzon.
Dagen efter varje föreställning arrangerades ett forskarseminarium med särskilt inbjudna forskare och tänkare, som Georg Henrik von Wright.
- Det här var före dialogseminariemetodiken, förklarade Bo Göranzon.

Text och bild: Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , CKK

LÄNKAR:

Dialogseminariets webbplats:
www.dialoger.se

Rolf Hughes: Philosophy in performance. The Times Higher Education Supplement, 1996-05-10 [pdf, 24 kB]

Seminariet sätter fokus på teknikvetenskapen och dess möjligheter och roll för innovation och tillväxt. Under förmiddagen deltar representanter från näringsliv, universitet och departement.

Se program och anmälan (senast 10 juni)